Obs! Den här kontrollfunktionen är ett tillval. Ring återförsäljaren för information om hur du köper den.

Makron tillför kontrollsystemet en funktionalitet och flexibilitet som inte är möjlig med vanliga G-koder. Möjliga användningsområden är detaljgrupper, anpassade fasta cykler, komplexa rörelser och drivning av tilläggsutrustning. Möjligheterna är nästan oändliga.

Ett makro är varje rutin/underprogram som kan köras ett flertal gånger. En makrosats kan tilldela en variabel ett värde eller läsa ett värde ur en variabel, utvärdera ett uttryck, villkorligt eller ovillkorligt hoppa till en annan punkt inom ett program eller villkorligt upprepa ett visst programavsnitt.

M00, M01, M30 – Stoppa program
G04 - Fördröjning
G65 Pxx - anrop av makrounderprogram. Tillåter överföring av variabler.
M29 – Ställ in utgångsrelä med M-FIN.
M129 – Ställ in utgångsrelä med M-FIN.
M59 – Ställ utgångsrelä.
M69 – Rensa utgångsrelä.
M96 Pxx Qxx - Villkorligt lokalt hopp då diskret inmatningssignal är 0
M97 Pxx - - Lokalt subrutinanrop
M98 Pxx - - Underprogramanrop
M99 - Underprogramåterhopp eller slinga
G103 - blockframförhållningsgräns Ingen skärstålskompensering tillåten.
M109 – Interaktiv användarinmatning

Kontrollsystemet lagrar decimaltal som binära värden. Därför kan tal lagrade i variabler vara fel med minst 1 signifikant siffra. Exempelvis kan talet 7 lagrad i makrovariabel #10000 senare läsas som 7.000001, 7.000000 eller 6.999999. Om din sats var

IF [#10000 EQ 7]… ;

kan det ge felaktiga värden. En säkrare programmeringsmetod vore

IF [ROUND [#10000] EQ 7]… ;

Frågan uppkommer normalt enbart då heltal lagras i makrovariabler där man senare inte förväntar sig någon bråkdel.

Framförhållning är en väldigt viktig del av makroprogrammering. Kontrollsystemet försöker bearbeta så många rader som möjligt i förväg för att öka bearbetningsgraden. Detta inkluderar tolkningen av makrovariabler. Till exempel,

#12012 = 1 ;
G04 P1.;
#12012 = 0 ;

Detta är avsett att aktivera en utmatning, vänta 1 sekund och sedan stänga av den igen. Dock gör framförhållningen att utmatningen aktiveras och sedan omedelbart stängs av igen medan kontrollprocesserna väntar. G103 P1 kan användas för att begränsa framförhållningen till 1 block. Detta exempel måste modifieras på följande sätt för att fungera:

G103 P1 (Se avsnittet om G-koder i manualen för en förklaring av G103) ;
;
#12012=1 ;
G04 P1.;
;
;
;
#12012=0 ;

Haas-kontrollsystemet använder blockframförhållning för att läsa och förbereda för kodblock som kommer efter det aktuella kodblocket. Detta ger en mjuk övergång från en rörelse till en annan. G103 begränsar hur långt framåt kontrollsystemet ska läsa kodblock. Pnn adresskoden i G103 anger hur långt framåt kontrollsystemet får lov att läsa. För mer information, se G103 begränsa blockframförhållning (grupp 00).

Blockborttagningsläget låter dig hoppa över valbara kodblock. Använd tecknet / i början av de programblock som du vill hoppa över. Tryck på BLOCK DELETE för att gå in i blockborttagningsläget. Så länge som blockborttagningsläget är aktivt körs inte de block som är markerade med /. Till exempel:

Om man använder en

/M99 (Subprogram återgång) ;

före ett block med

M30 (Programslut och återställning) ;

gör subprogrammet till huvudprogram när BLOCK DELETE är på. Programmet används som subprogram då blockborttagning ärinaktiv.

När en blockradering ersätter med "/", även när blockborrttagningen inte är aktiv kommer blockets linje att framförhålla. Detta är användbart till att felsöka makroprocesser inom NC-program.

Du sparar eller laddar makrovariabler via nätverksdelning eller USB-port, som inställningar, och offsets.

De lokala och globala makrovariablerna #1 - #33 och #10000–#10999 visas och modifieras på displayen Current Commands (aktuella kommandon).

Obs! in-house till maskinen läggs 10000 till i 3-siffriga makrovariabler. Till exempel: Makro 100 visas som 10100.

För att söka efter en variabel, fyll i makrovariabelnumret och tryck på upp- eller nerpilen.

De variabler som visas representerar värdena på variablerna då programmet körs. Ibland kan detta ske upp till 15 block framför de faktiska maskinoperationerna. Programfelsökningen är enklare om ett G103 P1 infogas i början av ett program för att begränsa blockbuffringen. Ett G103 utan P-värdet kan läggas till efter makrovariabelblocken i programmet. För att ett makroprogram ska fungera korrekt rekommenderas det att man lämnar G103 P1 i programmet medan variablerna laddas. För fler detaljer om G103, se G-kodsavsnittet i manualen.

I fönstret för timers och räknare kan du visa de två makrovariablervärdena och ge dem ett visningsnamn.

För att ställa in vilka två makrovariabler som ska visas i fönstret för timers och räknare:

Argumenten i en G65-sats är ett sätt att skicka värden till en makrosubprogram och ställa in lokala variabler för en makrosubprogram.

Följande (2) tabeller indikerar avbildningen av alfabetiska adressvariabler till de numeriska variabler som används i en makrosubprogram.

TABELL 1: Alfabetisk adresstabell

TABELL 2: Alternativ alfabetisk adressering

Argument accepterar alla flyttalsvärden upp till fyra decimalplatser. Om kontrollsystemet är metriskt kommer det att förutsätta tusendelar (.000). I exemplet nedan kommer den lokala variabeln 1 att ta emot .0001. Om en decimal inte inkluderas i ett argumentvärde, t.ex.:

G65 P9910 A1 B2 C3 ;

Värdena överförs till makrosubprogram enligt denna tabell:

Samtliga 33 lokala makrovariabler kan tilldelas värden med argument genom den alternativa adresseringsmetoden. Följande exempel visar hur man skickar två uppsättningar koordinatpositioner till en makrosubrutin. De lokala variablerna #4 t.o.m. #9 skulle ställas till 0,0001 t.o.m. 0,0006 respektive.

Exempel:

G65 P2000 I1 J2 K3 I4 J5 K6; 

Följande bokstäver kan inte användas för att överföra parametrar till en makrosubrutin: G, L, N, O eller P.

Det finns (3) kategorier med makrovariabler: lokala, globala och systemvariabler.

Makrokonstanter är flyttalsvärden placerade i ett makrouttryck. De kan kombineras med adresserna A-Z eller kan användas ensamma inuti ett uttryck. Exempel på konstanter är 0,0001, 5,3 eller -10.

Det lokala variabelområdet ligger mellan #1 och #33. En uppsättning lokala variabler är alltid tillgänglig. Då ett anrop sker till ett subprogram med ett G65-kommando sparas de lokala variablerna och en ny uppsättning görs tillgänglig. Detta kallas för kapsling av de lokala variablerna. Under ett G65-anrop rensas samtliga nya lokala variabler och får odefinierade värden, och alla lokala variabler med motsvarande adressvariabler på G65-raden ställs med värdena på G65-raden. Nedan följer en tabell med de lokala variablerna tillsammans med adressvariabelargumenten som ändrar dem:

Variablerna 10, 12, 14-16 och 27-33 har inte några motsvarande adressargument. De kan ställas om ett tillräckligt antal I-, J- och K-argument används enligt ovan i avsnittet om argument. Väl i makrosubprogrammet kan de lokala variablerna läsas och modifieras med hänvisning till variabelnumren 1–33.

Då L-argumentet används för flera upprepningar av ett makrosubprogram, ställs argumenten endast under den första upprepningen. Detta innebär att om de lokala variablerna 1-33 modifieras under första upprepningen, kommer nästa upprepning att enbart ha tillgång till de modifierade värdena. Lokala värden behålls mellan upprepningarna då L-adressen överstiger 1.

Anrop av subprogram med en M97- eller M98-kod kapslar inte de lokala variablerna. Alla lokala variabler som refereras till i ett subprogram anropat av en M98-kod, är samma variabler och värden som fanns innan M97- eller M98-anropet.

Globala variabler går alltid att tillgå och blir kvar i minnet när strömmen slås av. Det finns bara en kopia av varje global variabel. Globala variabler är numrerade #10000-#10999. Tre äldre intervall: (#100-#199, #500-#699, och #800-#999) inkluderas. De älder 3-siffriga makrovariablerna börjar vid #10000-intervallet, dvs. makrovariabel #100 visas som #10100. 

NOTE: Använd variabel #100 eller #10100 i ett program som kontrollerar tillgång till samma data. Användning av ett av variabelnumren går bra.

Ibland använder fabriksmonterade tillval globala variabler, t.ex. sondering och palettväxlare, osv. Hänvisa till tabellen Makrovariabler för en lista över systemvariabler och dess användning.

VARNING: Se till att inga andra program på maskinen använder samma globala variabel när du använder en global variabel.

Systemvariabler låter dig interagera med en mängd olika kontrollvillkor. Systemvariabelvärden kan ändra kontrollsystemets funktion. När ett program läser en systemvariabel kan ett program modifiera sitt beteende baserat på värdet på variabeln. Vissa systemvariabler har läsminnesstatus. Detta innebär att du inte kan modifiera dem. Hänvisa till tabellen Makrovariabler på sidan 5 för en lista över systemvariabler och dess användning.

Makrovariabeltabellen över lokala, globala och systemvariabler och dess användning följer. Listan över den nya generationens variabler innefattar äldre variabler.

Systemvariabler är kopplade till specifika funktioner. En detaljerad beskrivning av dessa funktioner följer.

#550-#699 #10550- #10699 Allmänna data och sondkalibreringsdata

Dessa generella variabler sparas efter avstängning. En del av dessa högre #5xx-variabler lagrar sondkalibreringsdata. Exempel: #592 ställer in vilken sida av bordet som verktygssonden ska placeras på. Om dessa variabler skrivs över kommer du behöva kalibrera sonden igen.

Obs! Om maskinen inte har en sond installerad kan du använda dessa variabler i allmänna variabler som sparats vid avstängningen.

#1080-#1097 #11000-#11255 #13000-#13063 1-Bit diskreta inmatningar

Du kan ansluta avsedda ingångar från externa enheter med dessa makron:

Specifika inmatningsvärden kan läsas inifrån ett program. Formatet är #11nnn där nnn är Inmatningsnumret. Tryck på DIAGNOSTIC (diagnostik) och välj I/O-fliken för att se inmatnings- och utmatningsnummer för olika enheter.

Exempel:

#10000=#11018

Detta exempel registrerar status för #11018, som syftar till Inmatning 18 (M-Fin_Input), till variabel #10000.

För tillgängliga användarinmatningar på I/O-kretskortet, se referensdokumentet för robotintegrationshjälp på Haas servicewebbplats.

#12000-#12255 1-bits diskreta utgångar

Haas-kontrollsystemet klarar av att styra upp till 256 diskreta utgångar. Dock har en del av dessa redan reserverats för Haas-kontrollsystemets användning.

Specifika utmatningsvärden kan läsas, eller skrivas till, från inuti ett program. Formatet är #12nnn där nnn är utmatningsnumret.

Exempel:

#10000=#12018 ;

Detta exempel registrerar status för #12018, som syftar till Inmatning 18 (kylmedelspumpmotor), till variabel #10000.

Maximal axelbelastning

Följande variabler innehåller den maximala belastningen en given axel har utsatts för sedan maskinen startades senast, eller sedan makrovariabeln rensades. Den maximala axelbelastningen är den högsta belastningen (100.0 = 100%) en given axel har utsatts för, inte axelbelastningen när kontrollsystemet läser variabeln.

Verktygsoffset

Varje verktygsoffset har en längd (H) och diameter (D) med tillhörande slitagevärden.

#3000 programmerbara larmmeddelanden

#3000 larm kan programmeras. Ett programmerbart larm uppför sig på samma sätt som de inbyggda larmen. Ett larm utlöses genom att ställa makrovariabel #3000 till ett tal mellan 1 och 999.

#3000= 15 (MEDDELANDE PLACERAT I LARMLISTA) ;

När detta sker kommer Alarm att blinka på skärmens nedre del och texten i nästa kommentar placeras i larmlistan.
Larmnumret (i det här exemplet 15) läggs till 1000 och används som ett larmnummer. Om ett larm genereras på det här sättet avstannar alla rörelser och programmet måste återställas för att fortsätta. Programmerbara larm är alltid numrerade mellan 1000 och 1999.

#3001-#3002 timers

Två timers kan ställas till ett värde genom att ett nummer tilldelas respektive variabel. Ett program kan då läsa variabeln och avgöra tiden som förflutit sedan tidgivaren ställdes. Timers kan användas till att imitera uppehållscykler, avgöra tiden mellan varje detalj eller varhelst ett tidsberoende beteende önskas.

• #3001 Millisekundtimern – Millisekundtimern representerar systemtiden efter att strömmen slagits på i antal millisekunder. Heltalet som returneras efter att #3001 läses, representerar antalet millisekunder.
• #3002 Timmätare – Timmätaren liknar millisekundtimern förutom att värdet som returneras efter att #3002 läses anges i timmar. Timmätaren och millisekundtimern är oberoende av varandra och kan ställas separat.

Systemåsidosättningar

Variabel #3003 övermannar ettblocksfunktionen i G-koden.

När #3003 har värdet 1 så kör kontrollsystemet varje G-kodkommando kontinuerligt även om ettblocksfunktionen är PÅ.

När #3003 är lika med noll fungerar ettblocksfunktionen normalt. Du måste trycka på CYCLE START för att köra varje kodrad i ettblocksläge.

...
#3003=1 ;
G54 G00 G90 X0 Y0 ;
S2000 M03 ;
G43 H01 Z.1 ;
G81 R.1 Z-0.1 F20. ;
#3003=0 ;
T02 M06 ;
G43 H02 Z.1 ;
S1800 M03 ;
G83 R.1 Z-1. .Q.25 F10 ;
X0  Y0.;
%

Variabel #3004

Variabel #3004 åsidosätter specifika styrfunktioner under drift.

Den första biten avaktiverar FEED HOLD (matningsstopp). Om variabel #3004 är satt till 1, är FEED HOLD inaktiverat för programblocket som följer. Sätt #3004 till 0 för att aktivera FEEDHOLD (matningsstopp) igen. Till exempel:

..
(Approachkod – MATNINGSSTOPP tillåtet) ;
#3004=1 (Inaktiverar MATNINGSSTOPP) ;
(Kod som inte kan stoppas – INMATNINGSSTOPP ej tillåtet) ;
#3004=0 (Aktiverar MATNINGSSTOPP) ;
(Avgångskod – MATNINGSSTOPP tillåtet) ;
...

Variabel #3004 återställs till 0 vid M30.
Detta är en tabell över variabel #3004-bitar och åtföljande åsidosättningar.

E = Aktiverad D = Inaktiverad

#3006 Programmerbart stopp

Du kan lägga till stopp till programmet som fungerar som M00 - Kontrollsystemet stoppar tills du trycker på CYCLE START, sedan fortsätter programmet med blocket efter #3006. I detta exempel visar kontrollsystemet kommentaren på den nedre vänstra delen på skärmen.

Nr. 3006=1 (kommentar här) ;

Nr. 3030 ett block

I NGC-styrsystemet går styrenheten in i enkelblocksläge när systemvariabeln #3030 är inställd på 1. Det finns inget behov att begränsa blockkörningen med G103 P1, då NGC-styrsystemet hanterar denna kod. 

OBS: För rätt hantering av systemvariabeln #3030=1 på Haas äldre styrsystem måste begränsning göras av körning till ett block med en G103 P1 innan #3030=1-koden.

#4001-#4021 Sista (modala) blockgruppkoderna

G-kodgrupper låter maskinenens kontrollsystem processa koderna mer effektivt. G-koder med liknande funktioner används normalt i samma grupp. Exempelvis ingår G90 och G91 i grupp 3. Makrovariablerna #4001 till #4021 lagrar den sista eller standard-G-koden för vilken som helst av 21 grupper.

G-kodgruppens nummer anges bredvid dess beskrivning i G-kodsavsnittet.

Exempel:

G81 Borr fast cykel (grupp 09)

När ett makroprogram läser gruppkoden kan programmet ändra G-kodens beteende. Om #4003 innehåller 91 skulle ett makroprogram kunna avgöra att samtliga rörelser borde vara inkrementella snarare än absoluta. Det finns ingen associerad variabel för grupp noll; G-koder för grupp noll är ickemodala.

#4101-#4126 Sista (modala) blockadressdata

Adresskoderna A–Z (undantaget G) hålls som modala värden. Informationen representerad av den sista kodraden tolkad av framförhållningsprocessen finns i variabel #4101 t.o.m. #4126.

Den numeriska avbildningen av variabeltal till alfabetiska adresser motsvarar avbildningen under alfabetiska adresser. Exempelvis hittas värdet på den tidigare tolkade D-adressen i #4107 och det senast tolkade I-värdet är #4104. När en makro aliaseras till en M-kod kan du inte vidarebefordra variabler till makron med variablerna #1 - #33. Använd istället värdena från #4101 - #4126 i makron.

#5001-#5006 Sista målposition

Den slutliga programmerade punkten för det sista rörelseblocket kan nås via variablerna #5001 - #5006, X, Z, Y, A, B respektive C. Värden anges i det aktuella arbetskoordinatsystemet och kan användas medan maskinen är i rörelse.

#5021-#5026 Aktuell maskinkoordinatposition

För att få de aktuella maskinaxelpositionerna, anropa makrovariabler #5021-#5026 som motsvarar axel X, Z, Y, A, B och C, respektive.

OBS: Värden KAN INTE läsas medan maskinen är i rörelse.

#5041-#5046 Aktuell arbetskoordinatposition

För att få de aktuella arbetskoordinatpositionerna, anropa makrovariabler #5041-#5046 som motsvarar axel X, Y, Z, A, B och C, respektive.

ANM.: Värdena KAN INTE läsas medan maskinen är i rörelse.  Värdet på #504X har verktygslängdskompensation tillämpat.

#5061-#5069 Aktuell överhoppningssignalposition

Makrovariablerna #5061-#5069 motsvarar X, Y, Z, A, B, C, U, V och W respektive, ger axelpositioner där den senaste överhoppningssignalen uppstod. Värden anges i det aktuella arbetskoordinatsystemet och kan användas medan maskinen är i rörelse.

Värdet på #5063 har verktygslängdskompensation tillämpat.

#5081-#5086 Verktygslängdskompesnsation

Makrovariabler #5081-#5086 ger den aktuella verktygslängdkompenseringen i axlarna X, Y, Z, A, B respektive C. Detta inkluderar verktygslängdoffset som refereras av det aktuella värdet ställt i H (#4008) plus slitagevärdet.

#5201-#5326, #7001-#7386, #14001-#14386 Arbetsoffset

Makrouttryck kan läsa och ställa alla arbetsoffset. Detta gör att du kan förinställa koordinater till exakta positioner, eller ställa in koordinater på värden baserade på resultat från (testade) överhoppningssignalpositioner och beräkningar.

Då något offset läses stoppas tolkningsframförhållningskön tills blocket exekveras.

#6001-#6250 Inställningsåtkomst med makrovariabler

Du kommer åt inställningar via variablerna #20000 - #20999 or #6001 - #6250, med start från 1, respektive. Se kapitel 18 för detaljerade beskrivningar av de inställningar som finns i kontrollsystemet.

OBS: Siffrorna #20000–20999 svarar direkt mot inställningsnummer. Använd #6001-#6250 för inställningar endast om ditt program måste vara kompatibelt med äldre Haas machines.

#6198 Identifierare av nästa generations kontrollsystem

Makrovariabeln #6198 har det skrivskyddade värdet 1000000.

Du kan testa #6198 i ett program för att identifiera kontrollsystemets version och sedan köra programkod villkorligt för det kontrollsystemet. Till exempel:

%
IF[#6198 EQ 1000000] GOTO5 ;
(icke-NGC-kod) ;
GOTO6 ;
N5 (NGC-kod) ;
N6 M30 ;
%

I detta program, om värdet som lagras i #6198 är lika med 1000000, gå till kod kompatibel med nästa generations kontrollsystem och avsluta sedan programmet. Om värdet som lagras i #6198 inte är lika med 1000000, kör icke-NGC-programmet och avsluta sedan programmet.

#6996-#6999 Parameteråtkomst med makrovariabler

Dessa makrovariabler kan komma åt alla parametrar och samtliga parameterbitar, enligt följande:

• #6996: Parameternummer
• #6997: Bitnummer (valfritt)
• #6998: Innehåller värdet för parameternumret i variabel #6996
• #6999: Innehåller bitvärde (0 eller 1) för parameterbit specificerad i variabel #6997.

OBS: Variablerna #6998 och #6999 är skrivskyddade.

Du kan också använda makrovariabler #30000-#39999, med början från parameter 1, respektive. Kontakta HFO för mer detaljer om parameternummer.

ANVÄNDNING: 

För att komma åt värdet för en parameter, kopiera numret på den parametern till variabel #6996. Värdet på den parameterbiten är tillgängligt med hjälp av makrovariabel #6998, som visat:

%
#6996=601 (specificera parameter 601) ;
#10000=#6998 (Kopiera värdet på parameter 601 till variabel #10000) ;
%

För att komma åt en specifik parameterbit, kopiera numret för den parametern till variabel 6996 och bitnumret till makrovariabel 6997. Värdet på den parameterbiten är tillgängligt med hjälp av makrovariabel 6999, som visat:

%
#6996=57 (Ange parameter 57) ;
#6997=0 (Ange bit noll) ;
#10000=#6999 (Kopiera parameter 57 bit 0 till variabel #10000) ;
%

Palettväxlarvariabler

Status för paletterna, från den automatiska palettväxlaren, kontrolleras med hjälp av följande variabler:

#8500-#8515 Avancerad verktygshantering

Dessa variabler ger information om avancerad verktygshantering (ATM). Ställ variabel #8500 till verktygsgruppnumret och läs sedan ut informationen om den valda verktygsgruppen med hjälp av de skrivskyddade makrona #8501-#8515.

#8550-#8567 Avancerad verktygshantering verktygsuppsättning

Dessa variabler ger information om verktygsuppsättningen. Ställ variabel #8550 till verktygsoffsetnumret och läs sedan ut informationen om det valda verktyget med hjälp av de skrivskyddade makrona #8551-#8567.

OBS: Makrovariabler #1601-#2800 ger åtkomst till samma data för enskilda verktyg som #8550-#8567 ger för verktygsgruppsverktyg..

#50001 - #50200 Verktygstyp

Använd makrovariablerna #50001 - #50200 för att avläsa eller ange inställd verktygstyp på sidan för verktygsoffset.

Tillgängliga verktygstyper för fräs

G65 är kommandot som anropar ett subprogram med förmågan att överföra argument till det. Formatet följer:

G65 Pnnnnn [Lnnnn] [arguments] ;

Argument i kursiv stil inom hakparenteserna är inte obligatoriska. Se avsnittet Programmering för fler detaljer rörande makroargument.

G65-kommandot kräver en P-adress som motsvarar ett programnummer som finns i kontrollsystemets minne. Då L-adressen används upprepas makroanropet det angivna antalet gånger.

När ett subprogram anropas söker kontrollsystemet efter subprogrammet på det aktiva minnet. Om subprogrammet inte kan hittas på det aktiva minnet, söker kontrollsystemet på det minne som bestämts av inställning 251. Se avsnittet Ställa in sökvägar för mer information om subprogramsökning. Ett larm utlöses om kontrollsystemet inte hittar subprogrammet.

I exempel 1 anropas subprogram 1000 en gång utan att villkor överförs till subprogrammet. G65-anrop liknar, men är inte samma som, M98-anrop. G65-anrop kan kapslas upp till 9 gånger, vilket betyder att program 1 kan anropa program 2, program 2 kan anropa program 3 och program 3 kan anropa program 4.

Exempel 1:

G65 P1000 (Anropa subprogram O01000 som ett makro) ;
M30 (programstopp) ;
O01000 (Makrosubprogram) ;

...

M99 (Svar från makro subprogram) ;

I exempel 2 anropas programmet LightHousing.nc med hjälp av den bana det befinner sig i.

Exempel 2:

G65 P15 A1. B1.;
G65 (/Memory/LightHousing.nc) A1. B1.;

OBSERVERA: Banor är skiftlägeskänsliga.

I exempel 3 är subprogram 9010 avsett att borra en rad hål längs en linje vars lutning bestäms av X- och Y-argumenten som överförs till den på G65-kommandoraden. Z-borrdjupet överförs som Z, matningshastigheten överförs som F och antalet hål som ska borras överförs som T. Raden med hål borras med början vid den aktuella verktygspositionen då makrosubprogrammet anropas.

Exempel 3:

Obs! Subprogrammet O09010 bör finnas på det aktiva minnet eller på ett minne som bestämts av inställning 252.

G00 G90 X1.0 Y1.0 Z.05 S1000 M03 (positionera verktyg) ;
G65 P9010 X.5 Y.25 Z.05 F10. T10 (Anropa O09010) ;
M30

O09010 (Diagonalt hålmönster) ;
F#9 (F=Matningshastighet) ;
WHILE [#20 GT 0] DO1 (Upprepa T gånger) ;
G91 G81 Z#26 (Borra till Z-djup) ;
#20=#20-1 (Dekrementräknare) ;
IF [#20 EQ 0] GOTO5 (Alla hål borrade) ;

G00 X#24 Y#25 (Flytta utmed lutning) ;
N5 END1 ;
M99 (Återgå till anropare) ;

Alternativbetecknade koder är användardefinierade G- och M-koder som refererar till ett makroprogram. Det finns 10 alternativbetecknade G-koder och 10 alternativbetecknade M-koder tillgängliga för användare. Programnummer 9010 t.o.m. 9019 är reserverade för G-kodsalternativbeteckning och 9000 till 9009 är reserverade för M-kodsalternativbeteckning.

Alternativbeteckning är ett sätt att tilldela en G- eller M-kod till en G65 P#####-sekvens. Exempelvis skulle det, i föregående exempel 2, vara enklare att skriva:

G06 X.5 Y.25 Z.05 F10. T10 ;

Vid alternativbeteckning kan variabler överföras med en G-kod. Variabler kan inte överföras med en M-kod.

Här har en oanvänd G-kod ersatts, G06 för G65 P9010. För att blocket ovan ska kunna fungera måste värdet som associeras med subprogram 9010 ställas till 06. Se avsnittet Ställa in aliasbeteckningar för information om hur man ställer in aliasbeteckningar.

Obs! G00, G65, G66 och G67 kan inte alternativbetecknas. Alla andra koder mellan 1 och 255 kan användas för aliaseringsbeteckning.

Om ett subprogram för makroanrop ställs till en G-kod och subprogrammet inte finns i minnet, utlöses ett larm. Se avsnitt G65 Anrop makrosubprogram på sidan 5 om hur du hittar subprogrammet. Ett larm utlöses om subprogrammet inte hittas.

Om ett subprogram för makroanrop ställs till en G-kod och subprogrammet inte finns i minnet, utlöses ett larm. Se avsnitt Anrop makrosubprogram om hur du hittar subprogrammet. Ett larm utlöses om subprogrammet inte hittas.